Det är mysigt när snön lägger sig som ett tjockt täcke över allt och tystnaden lägger sig över bygden. Den blåser upp och lägger sig med snökristaller på fönsterspröjsarna och ljusen inifrån kastar små, varma, glittrande, gula ljusspeglingar i fönsterglaset. Idag kändes det som inte ens tiden hade bråttom...
Första skolveckan efter jullovet har börjat, med tidiga mörka morgnar och med vardagen som så smått börjar komma igång igen. Även om känslan efter lovet fortfarande dröjer sig kvar lite grann hos oss.
Idag drog det in ett riktigt busväder, blåst i sidled över fälten och mycket blötsnö.
Vår hund Buddy som inte gillar när det blåser ville inte komma ner och äta frukost utan passade på att busa och krypa ner i i vår säng under tiden vi gick ner för att äta frukost.
Det är likadant varje gång ett oväder skall dra in, han behöver inte se på några väderprognoser för att veta det, han vet det långt innan det kommer.
Då vill han inte gå ner till bottenvåningen utan ligga uppe på andra våningen, av någon anledning känns det tydligen bättre. Djur är roliga.
Blöt efter morgonpromenaden med husse kom han och la sig nedanför på mina fötter där jag satt, lyfte ibland på huvudet när vinden ven lite extra runt husknuten eller det knakade till lite någonstans i husets träväggar. I ett nästan 250 år gammalt timmerhus så knakar det ibland när det blåser.
Men efter ett konstaterande att trots blåsten och ovädret ändå allt var som det skulle, la han sig ner igen och de små öronen slappnade av, la sig utmed huvudet igen och kom till ro.
Så var vi där tillsammans.
Matte som satt och jobbade med sitt och Buddy som låg vid mina fötter.
Tyst sånär som på vinden och snön som ibland kastade sig mot fönstret.
Timmarna gick sin gilla gång, idag kändes det som inte ens tiden hade bråttom.
När snön började blåsa in över fälten på förmiddagen gick Buddy och la sig på sin favoritplats under julgranen och somnade gott på den lilla tassen.
En bit bort från matte, nu kändes det inte som han var lika orolig längre.
Det var lugnt och tryggt, ute fick snöstormen blåsa bäst den ville men här inne var det varmt, tyst och skönt.
Det är mysigt när snön lägger sig som ett tjockt täcke över allt och tystnaden lägger sig över bygden. Den blåser upp och lägger sig med snökristaller på fönsterspröjsarna och ljusen inifrån kastar små, varma, glittrande, gula ljusspeglingar i fönsterglaset.
Skivspelaren spelar Bing Crosby dovt i bakgrunden och vi tar det lugnt idag.
Även om jag jobbar så är det som att tystnaden och vädret skapar ett lugn både på insidan och i arbetet idag. Men övergången från jullovet till de tidiga morgnarna kanske också gör sitt till.
Efter en blöt, snöig promenad nu på eftermiddagen, blir det en paus med en kopp kaffe med en varm bulle till framför öppna spisen och brasan.
Vila. Lugn. Ro. Innemys.
En riktig snöig dag!
Skriv en kommentar
Alva (lördag, 14 januari 2017 11:17)
Så mysigt det låter