Skynda sig för tid för stillhet -Och en dikt om våren!

Här är några bilder från min kaffestund i morse innan dagen drog igång..Och längre ner får du en liten vårdikt från mig.
Ett av de första vårtecken där vi bor är när tranorna återvänder.. Det är så speciella fåglar, med sina långa ben och näbb och långa fjädrar. Vackra, gracila och lite Jurassic park över sig på samma gång... 

I år har vi ett par som går och äter på åkern precis utanför vår trädgård. Var tvungen att ta en paus från kaffet och fota dem när de kom förbi på sitt dagliga frukostbesök i morse. 

Det blir inget vårskrik från mig.. Men ni ska få en liten dikt jag skrev ner tidigare idag när solens strålar sken in där jag satt här hemma.. 
Jag var lite trött idag när jag vaknade och behövde inte en mugg kaffe utan flera för att vakna till.
Men jag var tillfreds. Man kan vara trött men ändå vara tillfreds. 
Tillfreds för att du vet att du är trött för att du gjort eller gör det som du skall och längtar, brinner för att göra. 
Och så kan man vara trött för av destruktiva skäl. Kanske för att man gör sådant som man inte borde göra eller lever i en pressad situation.
Familjen som är hemma på lov just nu åkte iväg lagom till att jag gjort mitt kaffe och frukost och skulle sätta mig att äta den.
Så det blev tyst och stilla. 
Jag funderade på vad jag skulle göra under tiden jag åt i ensamhet, läsa en bok eller kika på något. Jag har en Gudsrelation, jag är kristen och jag brukar alltid när jag är ensam hemma och skall äta frukost börja med att ha en dialog med Jesus och fråga Honom, vad vi du att vi skall göra under tiden jag äter min frukost?
Det låter naturligtvis totalt knäppt om man inte tror på Gud, och kanske även då.
Men när människor blir förundrade när jag säger att jag hör gud tala, så är jag mer förundrad över att någon skulle se någon poäng med att vi kristna höll på att prata till någon (det vill säga det vi kallar be) utan att få något svar eller respons!
Det hade varit det fullkomligt knäppa, åtminstone i min värld...
Men man resonerar ju olika. Därmed inte sagt att Gud alltid svarar när du tycker att Han borde, eller svarar det du tycker att Han borde svara. 
Han är så mycket visare än oss, så han vet vilket svar vi behöver och på vilket sätt och när. Men om du vill lära känna Honom och bygga en relation med Honom är det precis som vilken annan relation, man måste spendera tid tillsammans för att lära känna varandra på djupet. 
Och för mig är det inte konstigare att prata med Jesus än vad det är att prata med min man eller mina vänner. Jag pratar, Han lyssnar, Jag lyssnar, Han pratar. Och vi gör saker tillsammans, och pratar ofta med varandra under tiden. 
Men jag vet att det blir oftast en bättre dag när jag börjar med att fråga Honom vad vi ska göra, än att jag börjar göra och Han får glida med. 
Framför allt blir den mycket mer intressant och spännande!
Så idag så sa Han, du behöver skynda dig att ta tillvara på stillheten när familjen är borta. Det låter ju lite motsägelsefullt, att skynda sig - för att sedan kunna ta tillvara på stillheten. Men Han visste att jag behövde den. För när jag är i stillhet och tystnad, då kan Han tala och göra - något i mig.
Vi har precis gått in i det som kyrkan enligt tradition kallar för stilla veckan.
Vår vecka brukar oftast var allt annat än stilla innan påsk. Det är då vi skall försöka hinna med allt det där andra som vi inte hinner annars när man jobbar. 
Ni känner säkert igen det. Får man några lediga bonusdagar någon gång, då är det mycket man känner att man behöver få gjort.
Ärenden man inte hinner annars, i vårt fall renovering av huset, eller kanske det är att fixa med bilen, eller besöka den där släktingen, eller göra den där aktiviteten med barnen. Det brukar åtminstone vara lätt att det inte blir särskilt mycket av vila, reflektion eller stillhet. 
Men det är en del av livet. Precis som det är en del av livet att  ibland behöva skynda sig att få klart något för att sedan kunna få tid för stillhet. 
Gud vet vad det vill säga att vara människa. Han säger inte att vi skall sluta upp att göra allt praktiskt som behövs göras. Ibland måste vi nog göra det, och stanna upp för stillheten och tiden för tystnad, reflektion för att vi kan inte bara jaga fram. Och det finns en viss risk att det vi behöver göra aldrig ta slut. Då kanske vi måste bestämma oss för att ta de där pauserna, trots ett fullt schema. För annars blir det inte av. 
Och utan tid för stillhet, reflektion, tystnad, paus, tid för att lyssna inåt, uppåt så kan vi heller inte vara närvarande och lyssna  utåt när vi sedan är i full gång.
Så vi behöver de där stilla stunderna. Faktum är att det är inte en lyx vi behöver unna oss, de är livsviktiga för att vi skall kunna fungera som människor, och som Guds folk!
För vår egen och för andras skull!
Jag fick skynda mig för att få tid för min stilla stund, då jag fick njuta av tanken på att det är vår, när jag fick njuta av mitt varma, nybryggda kaffe, i min mugg som värmde mina händer. Jag fick skynda mig för att kunna vara tyst och för att få sitt ner en stund och lyssna på vad min mästare och vän hade att säga mig idag.
Jag fick skynda mig för att få tid att få bli påfylld med ny kraft och inspiration, för att kunna dela det här med dig idag.
För att finnas till. För att räcka till. För mig själv och för andra.
Här kommer en liten vårdikt, bara för att det är så härligt att det är vår...

“Vår i solen, vår på marken. 

Vår i luften, vår i kjolen. 

Vår på grenarna som knoppas och i allas våra hjärtan som hoppas… 

Vår som värmer det som varit fruset. 

Vår i stillheten och vår i bruset! 

Släpp in strålarna som skiner genom smutsiga fönsterrutor och mot de dansande dammkornen i luften. 

Låt det skina in i varje liten smutsig vrå och göra allting vackert som varit grå. 

Låt vårens ljus få skina klart och locka mig ut i klara luften, till allt det vackra som det ger. 

Löftet om en ny sommar, om blommor som skall åter blomma. 

Om humlor som just vaknat ur sin vintersömn som fridfullt skall surra. 

Om gröna blad och fuktig jord.

Om skira, små, gröna stjälkar som spricker fram och reser reser sig mot himlen och ljuset. 

Från minsta insekt till de största djur som vaknar till en ny tid och en ny cykel som ger liv. 

Låt mig få kasta av mig min tunga börda, min vinterjacka och klä mig i den tunna, ljusa skrud som hör våren till. 

Vända upp min kind och rikta ögonen mot värmen, ljuset och bara vara stilla. 

Njuta. Andas. Vara.

Vår i solen, vår på marken. 

Vår i luften, vår i kjolen. 

Vår på grenarna som knoppas och i allas våra hjärtan som hoppas… 

Vår som värmer det som varit fruset. 

Vår i stillheten och vår i bruset.”

Så njut!
Njut av stillheten, oavsett om den är en micro paus där du sluter dina ögon framför din skärm, eller innan du kliver ur bilen efter att ha parkerat, ett ögonblick eller om det är en lång stillhet självvald eller ej. 
Att njuta eller att uppskatta, är inte ett tillstånd utan ett val. Vi måste välja, även mitt i vår smärta att be Gud om hjälp att ta tillvara på varje ögonblick och vända dem till Hans ära. Till att höra hans röst. Till att känna det Han känner.
Till att be Honom om hjälp att uppskatta stillheten för att kunna uppskatta även det lilla när det är full fart.
Och att uppskatta det vackra och underbara!
När livet flyger fram i fullt ös...
Att uppskatta våren, knopparna, solen och blommorna.
Ha en bra vecka alla!

Here are some pictures from my coffee from this morning, before my day started..And further down you will get a little spring poem from me.
One of the first spring signs where we live is when the cranes returns .. It is so special birds, with their long legs and beak and long feathers. Beautiful, slender and still it's a little bit of Jurassic park over them at the same time..

This year we have a couple who go and eat at the field right outside our garden fence. I had to take a break from the coffee mug and photograph them when they came by on their daily breakfast visit this morning.

There will be no spring scream from me.. But you’ll get a small poem I wrote down earlier today when the sun's rays shine in where I sat here at home ..
I was a bit tired today when I woke up and did not need a cup of coffee but several to wake up.

But I was satisfied. You can be tired but still be at ease. 

Satisfied that you know that you are tired because you have done or do what you are supposed to do and yearn, and are passionate about doing. 

Or you can be tired for destructive reasons. Perhaps because you do things that you should not do or live in a pressured and really difficult situation.

The family who is at home at  the easter brake right now went off just in time for me to make my coffee and breakfast and right in time when I would sit down to eat it.

So It was quiet and still. 

But when I was making it, I thought about what I would do during the time I ate in solitude, read a book or peek at something on my phone.
I have a relationship with God, I am a Christian and I usually always when I am home alone and should have breakfast start with having a dialogue with Jesus and ask Him, what do you think we should do during the time I eat my breakfast?

Of course It sounds totally weird if you don't believe in God, and maybe even then...

But when people are amazed when I say I hear God speak, I am more amazed that someone would see some point in that we Christians are talking to someone (that is, what we call to pray) without getting a response or an answer!

It would have been the utterly quirky, at least in my world...

But we are all different.
Thus, not saying that God always responds when you think He should, or responds to what you think He should answer or when. 

He is so much a show than us, so he knows what answer we need and in what way and when.
But If you want to get to know Him and build a relationship with Him it's just like any other relationship, you have to spend time together, to get to know each other in depth.

And for me it is no stranger to talk to Jesus than it is to talk to my husband or friends.
I talk, He listens, I listen, He talks.
And We do things together, and often talk to each other in the meantime we´re doing it. 

But I know it will usually be a better day when I start by asking Him what to do, than that I start to do and He gets to glide with. 

Above all, it will becomes a much more interesting and exciting day, I can tell you that!

So today He said, you need to hurry up to make the most of the stillness when the family is gone.
It sounds a bit contradictory, to hurry -so you can be able to make the most of the stillness. But He knew I needed it.
For when I am in stillness and in silence, then He can speak and do - something in me.

We have just walked into what the church, according to tradition, calls the Holy Week or in Swedish the Week of stillness.

Our week this time a year is usually everything but still before Easter.
That is when we will try to catch up with all that others that we do not have time to do otherwise when working.

You Will probably recognize it, you get a few free bonus days at some point, then it is very much you feel that you need to get done. 

Cases you do not have time to do otherwise, in our case renovation of the house, or maybe it is to fix with the car, or visit that relative, or do that activity with the children.
It is usually at least easy that there is not much of rest, reflection or stillness. 

But It's a part of life.
Just as it is part of life to sometimes have to hurry to get clear something to then be able to get time for stillness.

God knows what that means to be human.
He does not say that we should stop doing all the practical things that are needed to be done. Sometimes we have to do it, and stay up for the stillness and the time of silence, reflection that we can not just chase up.
But there is a certain risk that what we need to do will never end.
Then Perhaps we have to decide to take those pauses, despite a full schedule. Otherwise it will never be done. 

And without time for stillness, reflection, silence, pause, time to listen inwards, we can not be present and listen outwards when we are in full use.

So We need those quiet moments. In Fact, it is not a luxury we need to indulge in, they are vital for us to be able to function as human beings, and as God's people!

For our own and for the sake of others!

I had to hurry to get time for my quiet moment, when I got the time to enjoy the idea that it is spring, when I got to enjoy my warm, freshly brewed coffee, in my mug that warmed my hands. I had to hurry to be quiet for being able to have a few moments and listen to what my master and friend had to tell me about today.

I had to hurry to have time to be filled with new power and inspiration, to be able to share this little note with you today. 

To be available. To be sufficient. For myself and for others. 

Here comes a little poem, just because it is so great that it is spring...

“Spring in the sun, spring on the ground.

Spring in the air, spring in the dress.

Spring on the branches that are budding and in all our hearts that hope ...

Spring that warms what has been frozen.

Spring in silence and spring in the noise!

Let in the rays that shine through dirty windows and against the dancing dust grains in the air.

Let it shine into every little dirty corner of your life and make everything beautiful that has been gray.

Let the spring light shine brightly and lure me into the clear air, to all the beauty that it waits to give.

The promise of a new summer, about flowers that will bloom again.

About bumblebees that have just awakened from their winter sleep that will peacefully buzz around.

About green leaves and moist soil.

About sheer, small, green stems that burst out and strive up against the sky and the light.

From the smallest insect to the biggest animals that wake up to a new era and a new cycle that gives life.

Let me throw off my heavy burden, my winter jacket, and dress in the thin, light-colored screw that belongs to the spring.

Turn up my cheek and point my eyes towards the heat and light and just be still.

Enjoy. Breathe. Be.

Spring in the sun, spring on the ground.

Spring in the air, spring in the dress.

Spring on the branches that are budding and in all our hearts that hope ...

Spring that warms what has been frozen.

Spring in silence and spring in the noise. "  

So Enjoy! 

Enjoy the stillness, whether it's a micro paus where you close your eyes in front of your screen, or before you get out of the car after parking, for a moment or if it's a long stillness self-chosen or not. 

To enjoy or to appreciate, is not a condition but a choice.
We must choose, even in the midst of our pain, to ask God for help to take advantage of every moment and turn them into His glory.
To hear his voice. To know what He feels. 

To ask Him for help to appreciate the stillness to be able to fully appreciate the full speed. 

And to appreciate the beautiful and wonderful! 

To appreciate the spring, the buds, the sun and the flowers.

Have a great week you all, both in the stillness and on the go!

#countyourblessings #count.your.blessing/insta #vår #njuteravdesmåstundernailivet  #tacksamhet #enkelhet #kaffe #morgon #livetpålandet #lantligt #lantkök #tranor #dikt #inredning #inredningsinspiration #gamlahus #stillhet #refelktion #stillaveckan #countryliving #lifeinthecountry #simpleliving #enjoythelittlethingsinlife #gradetude #spring #countrykitchen  #interior  #coffe  #cranes #stillness #reflection #poem #theweekofstillnessbeforeeaster