vinter · 17. november 2022

Jag började gå på vår kvällspromenad tillsammans med hunden en sådan där vanlig vinterkväll i skogen där vi bor. Det hade snöat hela dagen ymnigt men nu hade det slutat och klarnat upp och månen och stjärnorna lyste upp den mörka vägen genom skogen. En vanlig vardagskväll, när det inte hände något särskilt alls. Det var en helt vanlig promenad. Och ändå, ändå fanns det inget vanligt över den överhuvudtaget. För där och då, stod vi över tid och rum och evigheten kom och omslöt mitt hjärta...